Men var är den jävla kamerabatteriladdaren?! Har rotat igenom hela rummet och varenda väska och den är ingenstans!!! Jag håller på att tappa tålamodet.

Ungefär såhär glad är jag just nu:

Okej, varning för att det här inlägget kanske inte har några mellanslag eller saknar några tecken, jag försöker lära mig skriva på min nya dator och den är ganska liten.

I alla fall, till ämnet. Igår var jag på visit på en skola här i Örebro, en högstadieskola. Man skulle kunna säga att den ligger i ett sådant område där folk med lite tjockare plånböcker bor så att säga. Jag var där i sällskap av de andra riksdagspartierna (förutom KD som fått förhinder) och Piratpartiet för att tala lite om partiernas politik, SD var inbjudna men hade tydligen tackat nej. Under presentationen fick vi alla frågan om hur vi ser på invandring och alla vi partier svarade att vi har en öppen och generös invandringspolitik och att det är invandring som hjälpt oss bygga det här landet osv.

Reaktionerna vi fick var delvis mycket starka. En stor grupp killar ropade upprört att det är invandrare som gör alla brott så som våldtäkter, rå, inbrott etc. De nästan skrattade när vi svarade att det inte handlar om att man kommer från ett annat land utan att det är människor som har det dåligt eller mår dåligt som gör brott. Det handlar om individer, inte en grupp.

Jag såg mig om i lokalen där det fanns tre niondeklasser och kan ärligt säga att jag inte såg en enda person med ett utseende som inte såg etniskt svenskt ut. Självklart kan det ha funnits personer där inne med utländsk bakgrund, jag själv ser oerhört "svensk" ut,  men ingen med ett annat utseende än det "vanliga svenska". Gick runt i skolan, såg samma mönster i matsalen och i korridorerna. Det är klart de killarna kan vara så öppet rasistiska, det finns ju ingen där som kan ta åt sig.

Man talar så mycket om hur segregationen växer i miljonprojekten och i de invandrartäta bostadsområdena, men knappt något sägs om segregationen i de skolorna och bostadsområdena där det knappt går/bor någon med utländsk bakgrund. De killarna träffar antagligen väldigt sällan ungdomar med utländsk bakgrund och det får mig att undra hur det kommer gå för dem när de om ett år börjar gymnasiet. Här i Örebro kommer folk från hela stan till de olika gymnasierna och alla grupper blandas. Hur går det då för en grupp ungdomar som under sin högstadietid knappt träffat någon med en annan bakgrund och har skaffat sig åsikter som bygger på att en viss grupp människor inte förtjänar att vara i vårt land?

Det skrämmer mig hur "Mellanmjölksrasismen" har växt något så enormt i vårt avlånga land sedan valet 2006. Då, när jag var 15 år, var det tabu att ha rasistiska åsikter, det var bara ett fåtal i min högstadieskola som knappt vågade tänka sådant. Idag tittade jag på valbarometern på Facebook och såg att SD hade fått en enda procent mindre röster än Sossarna. Visserligen är det bara facebook, men jag tycker ändå det visar vart vi är idag. Ett samhälle där det är okej att peka och säga "den gruppen förstör, alla de ska ut och ingen ska in igen". Jag vill inte leva i ett sånt samhälle.

Och som en liten poängtering... RÖSTA DEMOKRATISKT den 19e september, rösta inte på ett parti som delar upp människor i Vi och Dem.

Blev antagen och flyttar alltså till USA senare i höst för att jobba som Au Pair! Fööör spännande! Nu väntar jag bara på att få komma iväg på hälsoundersökning och att få brottsregistret från polisen så jag kan få en familj också!

Just nu är jag nervös. Rädd att saker inte kommer gå som jag vill, även fast jag jobbar för att det ska det. Vill verkligen få den hör chansen, få testa något nytt, långt bort från Örebro. Så jag håller tummarna och gör det jag kan för att det ska gå vägen!

Livet är en kombination av magi och pasta

Jag är kär. Överdrivet, töntigt kär. I min nya iPod. Hur mycket jag än älskade min gamla, röda, fina Nano så är den här helt fantastisk. Nanon gav efter 2,5 år upp och jag fick alltså lägga en del av min lön på att köpa en ny och då blev det en touch. Fantastisk!

Just nu känns det som att ALLT jobbar emot mig, hela världen & allt i den. Gillar inte alls att vara inne i en sånhär period när inget går som jag vill och jag går i motvind hela tiden. Hoppas på bättre tider snart.

Nu är Linnea en aning besviken eftersom kläderna som H&M lovade skulle levereras v. 28 nu har ändrats och kommer inte levereras förrän v. 29. Dåligt, H&M!

Idag är jag i övrigt deppig, en sån dag helt enkelt.

Igår eftermiddag/kväll fick jag ett litet ryck och bestämde mig för att internetshoppa, något jag aldrig brukar göra eftersom jag föredrar att prova kläderna innan köp. I alla fall lyckades jag klicka hem en kofta, ett par skor (surprise liksom...) och en klänning från H&M. Jag tänker mig att om jag inte kommer in på universitetet har jag i alla fall en klen tröst i att jag får ett paket med kläder nästa vecka... inte för att det egentligen skulle väga upp förlusten av den utbildning jag verkligen vill gå, men jag försöker inbilla mig det.

Solen har skinit hela morgonen men nu när jag tänkte gå ut och försöka steka tillbaka min ansikts-solbränna verkar den ha gått i moln. Nej, jag sysslar inte med så intressanta saker nu för tiden, jag jobbar ju mest. Därav inlägg som dessa, som får läsarnas intressesmurfar att hoppa så högt att de slår huvudena i taket.

Jag förstår inte. Saker kan faktiskt inte bara försvinna, speciellt inte kläder. Letar frenetiskt efter ett linne som jag VET att jag la i mitt rum igår och kan verkligen inte hitta det. Har letat igenom hela huset nu känns det som men ändå inte hittat det. Vid det här laget har jag gett upp och istället tagit på mig en relativt nyinköpt blus/skjorta-sak. Anledningen till detta frenetiska letande är för att jag ska upp på stan om ett väldigt litet tag för att luncha med Elin och med tanke på det oerhört varma och klibbiga vädret hade det vita linnet suttit riktigt fint. Nog om det, nu ska jag och mina nymålade naglar cykla iväg.